Language
  • International
  • Svenska
  • Norsk
  • Dansk
Kuralink
Meny
Stäng
Digitalisering av
vårdtjänster

Är digital vård tillgänglig för alla?

”Ökad tillgänglighet” har nästan blivit ett slags slogan när man talar om fördelarna med digitala vårdtjänster. Flera artiklar stödjer påståenden om att nyttjandet av digitala verktyg både kan förbättra kvaliteten och tillgänglighet för patienterna. Man belyser även fördelarna av arbetssättet för sjukvårdspersonalen. Flera av våra kunder redogör för samma fördelar.
Samtidigt pratas det mer om ett digitalt utanförskap i Sverige. För dem som inte är integrerade i det digitala lansdskapet ökar inte tekniken tillgängligheten till vård. 

Vi delar med oss av de kunskaper vi samlar om branschen i syfte att inspirera varandra och våra kunder. Den statistik som tas upp i nedanstående blogginlägg kommer från artiklar som du hittar till via länkar i sista stycket.
Vi är ödmjukt medvetna om att vi lever i en föränderlig värld där det som är dagens och förra årets slutsatser snabbt kan bli irrelevanta. Tills dess att vi har nya insikter och rön delar vi gärna med oss av den kunskap som fortfarande är relevant. Trevlig läsning!

Vilka är det som nyttjar tekniken för att söka digital vård?

Innan vi tittar närmare på de faktorer som bidrar till digitalt utanförskap ska vi titta närmare på vilka det är som har tendenser att nyttja digitala vårdtjänster i högre grad.

Digitala vårdtjänster nyttjas i hög grad av personer i storstadsregionerna, där tillgängligheten till vård relativt sett är god, och i lägre grad av personer med sämre tillgång till vård. Åldersgruppen 18-40 år konsumerar strax över 50 procent av samtliga digitala vårdkontakter medan åldersgruppen 19-29 år konsumerar 30 procent av all vård. Kvinnor har en i jämförelse med männen betydligt högre konsumtion av digital vård enligt en undersökning av SKR.
Den största patientgruppen utgörs av 20-åriga kvinnor.
Även nyare rapporter från Svenskarna och Internet visar att 80- och 90-talister är den grupp som nyttjar e-vårdtjänster mest av alla.

Att digitala vårdtjänster nyttjas i högre grad av storstadsborna är intressant, trots att tillgängligheten till vård är god. Är det skillnader i livsstilen som är den bidragande faktorn till att det upplevs enklare att söka digital vård på grund av tidsbrist i vardagen? Vi vet inte varför den här skillnaden finns men den är intressant att känna till.

Vilka är det som är, eller riskerar att hamna i digitalt utanförskap?

Undersökningar från Svenskarna och Internet visar att:

  • Att 6 av 10 av de äldsta inte kan logga in på 1177 på egen hand.
  • Att endast en tredjedel av de äldsta anser att e-tjänster underlättar (besök Svenskarna och Internet för att få reda på åldern i gruppen de äldsta).
  • Att 1 av 5 avstår från att använda e-tjänster för att de känns osäkra.

Risken för att hamna i digitalt utanförskap handlar inte främst om ålder – utan snarare om ekonomi, kunskap och socialt nätverk. Om du inte har barn, barnbarn eller vänner som kan hjälpa dig att få igång bank-id, den krånglande tv:n eller nya mobilen så är det svårt att få annan hjälp, säger Sofi Fristedt, docent i hälsa och vårdvetenskap, när hon summerar en undersökning i en artikel ur Vetenskap och Hälsa.

Hur kan du som vårdgivare dra nytta av dessa insikter?

Vi tror att man behöver anpassa sitt erbjudande av digital vård till de olika målgrupperna och deras förutsättningar för att öka tillgängligheten på riktigt. De insikter vi tar med oss från dessa typer av undersökningar är att det kan vara fördelaktigt att man kombinerar exponering av sina vårderbjudanden on- och offline som vi redan nämnt i ett tidigare blogginlägg.
Man behöver också vara ödmjukt medveten om det digitala utanförskapet till exempel i förväntningar av patientens förmåga till att söka vård, boka tid för vård och följa upp sina ärenden online. I det här blogginlägget vidareutvecklar vi den diskussionen som vi länkar till i ovanstående text.

Hur kan ni öka tillgängligheten till era digitala vårdtjänster?

Vi delar upp tips och råd enligt följande begrepp; organiskt, annonsering (köpt) och analogt.

Den organiska delen handlar om att exponera sina digitala vårdtjänster i sina ägda kanaler, det vill säga på hemsidan och i sociala medier. Här kan ni med fördel skriva om hur man går till väga för att boka videomöte med er samt vilka besvär som är lämpliga att söka för digitalt. Förtydliga att man behöver ett BankID för att träffa er digitalt. Länka med fördel ordet BankID till BankID Support Länk till annan webbplats.!
För att få ökad synlighet av er hemsida och era vårderbjudanden i sökmotorerna som till exempel Google kan man med fördel börja arbeta med SEO. Google erbjuder kosntandsfria instruktioner för hur ni med enkla medel kan optimera verksamheten för ökad synlighet när de vårdsökanden söker efter behandlingar för olika typer av besvär som ni kan behandla online.

De verksamheter som annonserar sina vårderbjudanden online kan nyttja dessa insikter och kunskaper från undersökningar i specificering av demografin, det vill säga "styra" vilka det är som ska nås av annonsen. Undersökningarna från Svenskarna och Internet ger goda underlag för att avgränsa målgruppen i annonserna.
Om ni tar hjälp av en byrå som sköter annonseringen åt er kan ni med fördel hänvisa dem till de nya rönen för målgruppsanpassningar men även för vilka sökord som är värda att köpa med nära koppling till de termer som den vårdsökande kan tänkas använda i sökmotorerna. Det finns statistik på vilka typer av besvär man söker digital vård för.

Det analoga i det här blogginlägget inkluderar väntrum på kliniken, reklamblad och annonser i tidiningar.
I väntrummen kan man med fördel guida dem som behöver det att komma i kontakt med myndigheter för att exempelvis skaffa ett mobilt BankId.
Skrivt ut enkla "lathundar" som står framme på bordet i väntrummet med steg för steg beskrivningar på hur man går till väga för att boka och genomföra ett videosamtal med er. Som BDC Care kund får du en brochyr som du kan tillhandhålla dina patienter/klienter.
Glöm inte att ta reda på vad det kostar att annonsera era digitala vårderbjudanden i den lokala tidningen!

Vi är medvetna om att det kommer att krävas olika typer av insatser på såväl kommunal som regional och nationell nivå för att inkludera dem som hamnat i digitalt utanförskap. Men vi tror också på att man kan hjälpas åt, på individ- och organisationsnivå. Vi börjar med att skapa medventenhet om att det finns ett digitalt utanförskap, samtidigt som vi delar med oss av några tips på hur ni som vårdgivare kan påverka, och öka tillgängligheten till era digitala tjänster.

Lyckat till med er digitala mottagning!

Källor: SKR, Vetenskapshälsan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., Svenskarna och Internet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Publicerat av: Mina Papraniku, Digital Marknadsförare

© Copyright 2024 CAB Group