$businessArea

CAB:s system hjälper dig att göra hållbara val

Hållbarhet har blivit en allt viktigare fråga för motorbranschen. Verkstäder, försäkringsbolag och bilägare visar idag allt större intresse för vilket avtryck en reparation lämnar och branschen tar allt fler initiativ för att minska sin miljöpåverkan. CAB:s system för kalkylering och planering av bilskadereparationer ska vara ett stöd för samtliga parter att göra hållbara val.

I Sverige är vi bra på att återvinna bilar. Enligt siffror från Mobility Sweden återvinns runt 95 procent av alla bilar skrotade i Sverige i vikt räknat. Återvinningsgraden är hög men i den räknas allt från återanvändning, materialåtervinning, energiåtervinning och även täckdeponi. Ur ett livscykelperspektiv är reparation och återanvändning av delar bäst. Därför arbetar våra kunder ständigt för att reparera istället för att byta och öka andelen återanvända delar där byte sker.

CABAS som ett systemstöd för hållbarhet

CAB:s mission är att skapa system för transparenta och hållbara tjänstemarknader till gagn för alla. Därför är en viktig del av vårt arbete att underlätta för våra kunder att göra hållbara val. Att CABAS-kalkylen blir så korrekt och komplett som möjligt är en hållbarhetsvinst i sig då det gör jobbet mer lättplanerat och minskar risken för dubbelarbete. Det finns också funktioner som är tydligt inriktade på hållbara skadereparationer.

CABAS Parts

Inbyggt i CABAS finns möjligheten att direkt begära offert på begagnade delar i stället för nya från de demonterare verkstaden har avtal med. Produkten CABAS Parts ger demonteraren möjlighet att svara på förfrågningar och skicka offerter direkt till skadekalkylen. Att använda begagnade delar är både ekonomiskt och miljömässigt en bra affär. Allt fler försäkringbolag kräver därför att skadeverkstäderna i så hög grad som möjligt ska använda begagnade delar i skadereparationer. Sverige är världsledande på detta område. Årligen köps över 350 000 begagnade delar genom CABAS Parts. Den vanligaste begagnatdelen att användas i en skadereparation är en framdörr.

Att reparera det som är svårast att återvinna

CABAS har också en funktion för kalkylering av plastreparationer. Plast är svårare än metall att återvinna. Därför finns mycket att vinna på att reparera skadade plastdetaljer i stället för att byta ut dem mot nya. Genom att jämföra kostnad och tidsåtgång med att köpa en ny del hjälper systemet kalkyleraren att göra ett mer hållbart val. Totalt kalkyleras årligen runt 187 000 skador i CABAS där plastdelar repareras i stället för att bytas ut. Den vanligaste delen som repareras är en stötfångare. Bara de stötfångare som reparerats motsvarar 600 ton plast som annars hade nytillverkats.

Ett optimerat arbetsflöde kräver mindre resurser

Att optimera arbetsprocesser ligger i CAB:s DNA. Sedan 70-talet har vi arbetat med att göra skadehanteringsprocessen effektivare och mer transparent. Att minska ledtider och dubbelarbete påverkar förstås reparationens totala avtryck.

Ett bra exempel är hur våra system underlättar för bilägaren att dokumentera skadan själv med sin mobilkamera. Målet är att tidigt ge såväl verkstad som försäkringsbolag en bra bild av skadans omfattning. En bra fotobesikting kan i många fall ersätta en skadebesiktning på verkstaden och därigenom spara in den extra bilresa det innebär för bilägaren.

Förutom att göra kundupplevelsen bättre blir det en betydande vinst för miljön. Ett fordon som åker till och från en skadebesiktning släpper i genomsnitt ut 4 kg koldioxid. Det åks årligen 4 miljoner kilometer för att besikta bilen i Sverige. Om alla skadebesiktningar i Sverige skulle göras i form av fotobesiktningar skulle det innebära en besparing på ca 300 ton co2. Det motsvarar 245 flygresor tur och retur till Thailand.

Tack svenska försäkringsbolag, skadeverkstäder och demonterare för att ni gör bilskadebranschen mer hållbar. Vi på CAB kommer att fortsätta att utveckla system som hjälper er på vägen.

Minimera och återanvända

I den svenska miljöbalken pratar man om den så kallade ”avfallshierarkin” eller Avfallstrappan. Det är från början ett EU-direktiv och ska vara vägledande i hur vi alla hanterar avfall och materialåtervinning:

  1. Minimera: Skapa så lite avfall som möjligt genom att konsumera mindre, producera resurssnålt eller reparera i stället för att köpa nytt.
  2. Återanvänd: Genom att återanvända produkter spar man in både på materialet de tillverkas av och energin som gått åt att tillverka dem.
  3. Återvinn: Om produkten inte kan användas igen kan materialen i den återvinnas.
  4. Utvinn energi: Om materialet inte kan återvinnas ska det förbrännas i ett kraftverk för att omvandla energin i avfallet till el och värme.
  5. Deponi: Material som av olika skäl varken kan återvinnas eller förbrännas deponeras, till exempel på soptippar. Detta ska i största mån undvikas.